att sakna en roomie

Det har varit en av de dagarna där jag flyter emellan att känna mig sjuk och att känna att jag vill träffa all jag känner, gå tio mil och skratta tills jag kiknar. Sen vill jag sova igen. Undrar om det är normalt. Att vilja träffa folk, men ändå vila. Därför saknar jag någon att bo med. En människa att störa när man vill umgås, men också någon att se serier med när man inte orkar gå ut. Få den där sociala biten liksom, så det känns mer okej att vara hemma och inte gå utanför huset på hela dagen.

Imorgon får jag träffa människor (yay) och sen blir det hem hem för att mysa med min vovve.

Godnatt världen,

den tvivlande socionomen

Makten av att hoppas

Det sägs att det sista som lämnar människan är hoppet. Jag gillar den tanken, för jag älskar hoppet. Eller egentligen har jag kanske ett sådant "hatälskar" förhållande till hoppet och vill aldrig riktigt hoppats, i rädsla av att bli besviken. Men man gör det ändå, för det sista som lämnar människan är hoppet. Vi hoppas för att proven ska bli godkända, tentorna likaså, för vännerna att stanna och för farmor till att leva hundra år till. Det är fint att vi hoppas och jag tror det finns en viss makt i det. Att hoppas och tro tillräckligt starkt. Kanske kommer det gå då. Kanske. Men vi behöver tro på kansket. För annars har vi bara kvar ingentinget och världen är redan full med ingenting.

Så nu när jag säger godnatt världen, säger jag även:

sluta aldrig hoppas världen.

Gör det tillräckligt starkt så kommer det kanske att gå.

Hoppas om hoppet.

Godnatt världen,
den tvivlande socionomen

Tillbaka i rummet med lila tema

Påsken är idag officiellt (okej nästan, klockan är inte tolv än) över. Jag är tillbaka hemma. Alltså inte hemma hemma, utan hemma. Någon som fattar? Ingen? Ni vet när man flyttat hemifrån och plötsligt har två hem och kallar båda hemma så ditt första hem blir hemma hemma och ditt andra hemma men det enda du gör är att kalla båda ställena hemma så det slutar med att alla blir förvirrade och läser otroligt långa meningar utan att andas för att det finns inga kommatecken i dem.

Ja.

Förlåt för det. Sitter iaf här och funderar hur det hade varit att ha en rumskompis, samtidigt som jag kollar på youtubare och undrar varför man egentligen läser på universitet. Tänk på det (det sista då). Okej, det är bra för ens vidare jobb, det är inte det jag menar. Jag menar det faktumet att det finns många som pluggar på universitet och sen inte ens blir något inom det de pluggat. Det är som en grej, man ska plugga vidare någon gång i ens liv. Nu sen eller om 37 år, det spelar ingen roll. Du ska göra det eller fundera på det?

Fun fact? Ingen av mina föräldrar pluggade på universitet. Jag tror det var mer okej förr, att ge sig ut i arbetsmarknaden och jobba sig uppåt, skapa erfarenhet istället för teoretisk kunskap. Kanske därför arbetsgivare fortfarande bäst gillar de som skriver ett fint litet "jag har erfarenhet inom området" på sitt cv. Eller är det kanske bara jag som har det fel?

Me don´t know.

Nu ska jag se om jag klarar av att ta mig igenom det sista kapitlet om socialpolitik (??????) medan jag äter en till av dessa fantastiska kakorna (köpbarkärlek = coooookies!!!!). Min dröm är att bli det nya cookie monstret.

Nu lät det konstigt här hemma. Lite rädd för att ngn gömmer sig typ i mitt kylskåp och bara väntar på att jag ska gå och lägga mig så att de kan styckmörda mig och lägga mig i en låda.

Tack mig själv, nu är jag uppskrämd.

Godnatt världen,

den tvivlande socionomen

en skål av blå blommor & fruktsallad

äter fruktsallad och grädde och inser att jag aldrig är nyttig. Men måste man verkligen vara så nyttig? Okej jag vet, hälsa och så, men kan man inte liksom bara vara "lagom"? (vilken äkta svensk jag känner mig som, här i landet lagom!) Jag vill kunna äta nyttigt, men även äta glass, godis och choklad. Om någon skulle fråga mig vad jag helst skulle äta i resten av mitt liv hade det självfallet varit middag och "nyttig" mat (bunnyears därför att jag räknar pasta och bröd som nyttigt hehe), men nu behöver jag inte göra det valet och jag bor ju för tusan i landet som uppfann ordet "fika", så varför inte?! Sen hjälper det inte mig att jag inte är människan som gillar motion. På något sätt har jag lyckats hålla mig normalviktig, lite över, ett mirakel bara det, men det måste väl ändå vara en hint att det är okej för mig att vara "lagom" i världen av mat?


nu ska jag äta upp min skål av frukt och grädde (och choklad, jag erkänner, det är choklad på också!).

Godkväll världen,

den tvivlande socionomen!

När lila blir till grönt

Oundvikligen sker det ngn gång. En förändring i de traditioner och vanor vi alla är så invävda i. Är det bra eller dåligt? Jag är en människa som många gånger har svårt för det. Invävd i traditioner som har fungerat i så många år. Hur firar man påsk utan godisägg? Eller utan påskmiddag? Det går. Sakta går man över i nya traditioner och vem säger att de inte är bättre än de föregående? Man måste bara ge dem en chans. Kanske förslag till detta årets oskrivna nyårslöften - ge förändring en chans?

Glad påsk världen,

den tvivlande socionomen

vi har alla dem

Guilty pleasures, stavas det så? Borde jag googla och kolla? Antagligen, men orkar inte.
Vilket fall, vi har dem alla. Små saker i vardagen som vi inte kan vara utan eller som ger oss en lite extra glädjekänsla. Här kommer mina:

- youtubers
Detta är en ny för mig, men förtjänar ändå en plats på listan. Att klicka runt bland de underbara människorna som finns på youtube, som tyler oakley, connor franta och alla dess likar. Vem kan inte älska dem?!

- harry potter
Inte ny, gammal och trogen följeslagare. Min uppväxt och min barndom, mitt nu och min framtid. Harry potters värld, för alltid i mitt hjärta.

- behind the scenes, bloopers etc.
Allt som har med att googla vad som sker bakom kameran, är de lika bra vänner som de verkar på kameran? Eller är allt skådespeleri? Om du gillar detta också - sök på supernatural cast. All kärlek till dem!

- disney channel
Kanske denna jag borde mest "skämmas" för? Antagligen, men men. Att sätta på det när man är trött och inte orkar tänka. Perfekt.

nu måste jag städa, så glad påsk världen,

den tvivlande socionomen

en tidig morgon efter sen natt

Visste ni att hörnan i en hörnsoffa är den mysigaste platsen att sitta? Tror ni inte mig? Weell, I don´t care, för det är ,den bästa platsen! Särskilt när man var vaken längre än man skulle och gick upp tidigare än man ville. Med en kopp te och en slötittar serie på tv:n (how I met your mother, hur kan man inte älska how I met your mother?!) och tänker att jag borde dra igång med plugget.

För just det, ja jag pluggar till socionom. Tvivlande socionom, betyder det att jag tvivlar på mitt val? naaa, jag gillar mitt val. Betyder det att jag passar in i ramen av en socionom? Nej, inte alltid. Kanske är det därför jag är en tvivlande socionom? Vet inte. Antar att jag bara inte alltid förstår mig på allt vad socionomyrket innebär eller tror att jag kommer klara av det. Jag vill verkligen ha ett yrke där jag kan hjälpa människor, men kommer jag hjälpa? Just nu går jag utbildningen och ser vad som händer. När jag är klar kommer jag fortfarande vara ung och well, vi får se vad som händer då.

Ta livet som det kommer, så mycket du kan.

Godmorgon världen,

den tvivlande socionomen